Elsa vaknade även idag sex, men denna gången gick vi in till Jonnas säng och lät storasyrran sova vidare. Till åtta var vi påklädda och klara att äta frukost. Sen var det bara att ta på sig regnkläderna och traska iväg till dagis. När Elsa hade somna ringde jag morfar och påminde honom om att han skulle var hos mig senast tio för att passa Elsa. Jag skulle till kontoret och få "kontorsmassage". Tyvärr lyckades han glömma bort sig och kom inte förrän kvart över tio när jag skulle vara där... men det gick bra ändå.

Sen blev det lunch på Storgatan 1, helstekt spetta med remouladsås. Smarrit! Mätt o go o glad gick jag bort till ego och bokade in min lavastensmassage som jag fick i födelsedagspresent förra året. När jag ändå var i farten bokade jag in en klipptid också. Smet även in en snabbis på Majgården och tjöta lite med Manuela innan det var dags att gå och hämta Jonna. Hon hade haft det bra på dagis och var på gott humör. Vi plockade upp Natalie på vägen hem där det serverades morot innan de gick till lekplatsen.

Elsa var trött men motvillig till att somna men strax efter halv tre sov hon. Då kände jag att fem minuter hade inte varit fel och la mig på sängen. Tjugofem minuter senare sliter Jonna upp ytterdörren och hojtar att hon vill ha glass, vilket hon inte fick. De kom in och åt päron och cornflakes istället. Sen kom Nora förbi och de gick upp i skogen för att ha picknick. Jonna och Natalie fick med sig sina cornflakes och Nora hade pepparkakor...

När jag senare fick syn på Jonna utanför stack jag ut huvudet och frågade efter burkarna, då tittade hon helt förtvivlat på mig och sa med gråten i halsen: Vi fick inte av locken och ingen hjälpte oss. M: Var är burkarn då? J: De är hos Nora. M: Hämta dem så skall jag hjälpa dig öppna dem. Medan Jonna hämtade bukarna passade Nora och Natalie på att smita iväg och Jonna kom in och lekte med syrran en stund. Men när hon fick syn på att Natalie hade glömt sin mössa och sitt paraply sprang hon över med dem. Vi sa till henne att komma direkt hem... strax innan sex, nästan en timme senare återfann jag henne hemma hos Nora.

När vi sen satt och åt diskuterade pappa och jag huruvida Elsa skulle få majskrokar eller inte då lägger Jonna sig i och säger: Tror du hon äter eller?! Jag förstod aldrig vad hon menade men det lät helt fantastiskt när hon sa det på klockren göteborgska. Därefter ville Jonna ha mer och skulle ta själv. Vi sa som vanligt till, ta inte för mycket och sa även stopp och hon fortsatte. Så när hon sen sa att hon hade tagit för mycket statuerade vi exempel och sa att om hon inte åt upp blev det ingen saga. Efter mycket gnäll åt hon faktiskt upp allt och pappa läste A-boken för henne. Så en liten släng nattskräck senare var inte så oväntad. Elsa somnade på tjugo minuter och har bara tjutit en gång hittills.

//Mamma